Här finns information om hur du behandlar växterna från leverans till plantering.

Klicka dig vidare i flikarna i menyn eller scrolla ner på denna sidan.


Växtkvalitet

Ordet växtkvalitet syftar både till växternas kvalitet, dvs att de är friska, välväxande och härstammar från beprövat material. Det syftar även till växternas storlek, vilket kallas kvalitet. Innan inköp av växter är det viktigt att tänka på hur fort du vill att anläggningen ska bli färdig. Har du gott om tid och är beredd att lägga ner mer arbete kan du välja små kvaliteter. För träd krävs då mer arbete med uppstamning och uppbyggnad av kronan. För buskar krävs mer ogräsrensning och för häckar krävs att du lägger ner mycket arbete på att ”bygga upp” häcken genom åter kommande beskärning så att den blir tät och stabil. Stora kvaliteter ger inte bara resultat direkt, de ger dig mer tid till annat då t ex trädens kronor redan i plantskolan har byggts upp på rätt sätt vilket minskar ditt arbete med trädet. Färdig häck är omsorgsfullt uppbyggd för att bli tät och stabil, ett tidskrävande arbete som du slipper. Solitärbuskar ger snabbt volym och minskar ogräsrensningen. För stamträd rekommenderar vi minst 3x omplanterade träd med ett stamomfång på 14–16 cm. Träd av denna storlek har fått ett väl utvecklat rotsystem efter den senaste omplanteringen. Trädet är dessutom uppbyggnadsbeskuret och börjar få en mer välutvecklad krona (artspecifikt).


Växtbädd

Träd – Stora träd behöver stora växtbäddar, räkna med minst 6–8 m3 jordvolym för ett större träd. Planteras träd i rader vinner du mycket på att ha en sammanhängande jordvolym som träden kan dela på. Då kan jordvolymen per träd minskas något. I för små växtbäddar blir träden stressade av vatten och näringsbrist vilket gör dem mer mottagliga för sjukdomar. Det gör även att de invintrar tidigt och står olövade längre tid på året. Växtbädden bör hellre vara grund och vid än djup och smal. Det går dock inte att lämna en standardbeskrivning på hur en växtbädd ska se ut. Det beror bland annat på platsens beskaffenhet. Tillgång till plats, naturlig jord samt växternas krav styr växtbäddens utformande. Generellt är dock att större jordvolym nästan alltid ger bättre resultat. Tänk på att i möjligaste mån använda jorden på platsen. Naturlig jord har ett biologiskt liv, ofta en stabil mullhalt och naturlig jordstruktur om den inte är kompakterad. Kompakterad jord bör luckras för att förbättra dräneringen och jordens lufthållande egenskaper. I andra hand bör naturligt bildad, ditförd matjord med stabil mullhalt användas och i sista hand tillverkad jord som ofta är en torv-sandblandning, ibland med tillsatt lera, dock utan bra struktur. Dessa jordar har inte sällan en hög mullhalt, ofta bestående av torv som snabbt bryts ner vilket ger stora sättningar. En mullhalt på 8 viktprocent motsvarar ca 30–40 volymprocent, vilket gör att sättningen kan bli uppåt hälften. Hur fort jorden sätter sig beror på mullens beskaffenhet (torvens humifieringsgrad), men i värsta fall kan endast 1 % av mullen återstå efter 2 år. Lägg inte heller för tjocka lager mullrik jord, max 50 cm. Om inte syre når ner bryts mullen ner genom förruttnelse, vilket skapar metangas som är skadligt för rötterna.

Påför du jord eller har luckrat en packad jord är det viktigt att se till att jorden precis under klumpen (trädet) är stabil och av mineraltyp för att undvika sättningar. Att lägga makadam under trädklumpen kan hjälpa till att stabilisera trädet. Runt om där rötterna ska breda ut sig är det viktigt att jorden är lucker. Skelettjord är en blandning av ²/³ grov makadam (100–120_mm) och ¹/³ jord som möjliggör växtbäddar även under lättare belastade ytor. Det är dock mycket viktigt att tänka sig för innan skelettjord används. 10 m3 skelettjord innehåller bara 3 m3 jord, resten är sten. Skelettjorden kan med fördel användas för att ”leda ut” rötterna till naturlig jord, t ex under cykelbanor och gångvägar. Själva träd gropen skall inte innehålla skelettjord! Planteringsytan bör göras öppen så att syre, vatten och organiskt material kan komma ner till rötterna och så att koldioxid kan tränga upp från jorden. Det görs bäst genom att plantera marktäckande buskar eller perenner under träden. Även en liten yta på några kvadratmeter runt stammen gör stor nytta. Tänk dock på att en konkurrens om befintliga resurser kan uppstå om både träd och marktäckare planteras samtidigt. Om möjligt är det bra att först etablera trädet och därefter plantera marktäckande vegetation.

Buskar och perenner

Buskar och perenners växtbäddar skiljer sig inte så mycket från de för träd. De har dock inte lika stora rotsystem och lika stora krav på jordvolym. För buskplanteringar krävs en bra jordstruktur som gör att buskarna kan etablera sig snabbt och minska ogrästrycket. Det viktigaste vid anläggning av växtbäddar för perenner är att jorden är fri från rotogräs. Det är också viktigt att ytan ska vara bomberad så att överskottsvatten lätt kan rinna av och inte blir stående i svackor vilket gör att perennerna lätt ruttnar. Tänk även på att jorden ofta sätter sig, särskilt om tillverkad jord med hög mullhalt lagts ut. Risken är då att perennerna inte följer med i sättningen utan ”hamnar ovanpå”. Det är en fördel om du kan förbereda växtbädden på hösten och plantera på våren. Då har jorden haft tid att sätta sig under vintern. Plantera gärna perenner eller buskar under träd – det vinner båda på!


Plantering

Träd

För träd, undantaget salix och poppel, är för djup plantering mycket skadlig. Det är även det vanligaste felet som begås i samband med plantering. En viktig regel är att hellre plantera för grunt än för djupt. Trädens planterings nivå beror på hur växtbädden är beskaffad. Är växtbäddens botten luckrad eller består av ditförd jord måste du tänka på att jorden sätter sig och att trädet med tiden kommer att sjunka. Trädet ska planteras så högt att det inte hamnar under omgivande marknivå när jorden har satt sig. Oftast brukar 5–10 cm ovan mark vara lagom. För att det ska gå lätt att vattna trädet kan en bevattnings ficka anläggas (se bild 1). Ett annat bra sätt är att använda sig av vattenpåsar såsom ”Treegator”, som rymmer ca 70 liter och som sakta släpper ut vattnet så att allt vatten kommer rötterna tillgodo. Vid plantering av större träd (över 20–25) kan det vara en fördel att använda fler påsar per träd. Vattna alltid igenom jorden ordentligt vid plantering.

Salix och poppel bör planteras 10–15 cm djupare än vad de stått i plantskolan för en lyckad etablering, detta tack vare att de har en förmåga att bilda nya adventivrötter från stambasen när den täcks av jord. Det som händer när träden planteras för djupt är att rötterna inte får tillräckligt med syre och dör till slut av koldioxidförgiftning. Träd som sjunker drabbas till slut av samma dilemma, men här bildas även en grop runt stammen där vatten samlas. Vattnet fryser under vintern till is och kan bilda en skorpa som kan skada trädets bark. Att vattnet om hösten inte dräneras bort gör att träden in vintrar sämre och kan skadas av frost.

Plantering av träd med rotklump/företablerade träd i Air-Pot
  1. Se till att jorden precis under klumpen är packad för att undvika att jorden sätter sig och trädet hamnar för lågt. (Obs! Endast mineraljord under klumpen)
  2. Placera trädet i mitten av gropen och fyll upp med jord till 2/3 av klumpens höjd. Tryck till jorden med foten så att inga luftfickor uppstår.
  3. Vik ner det stålnät och juteväv som omger klumpen. (Nätet rostar bort på några år, väven bryts ner på några månader).
  4. Fyll på med jord så att klumpen täcks.
  5. Tryck till jorden och gör en vall runt gropen som under lättar vattning.
  6. Vattna så att jorden blir så gott som vattenmättad och fyll på med mer jord om klumpen blir synlig.
  7. Bind upp trädet. (LÄS MER UNDER FLIKEN TRÄDSTÖD)
Buskar, häckplantor och perenner

Vid plantering av krukodlade busk- och häckplantor samt perenner är det viktigt att få ner krukklumpen i

jorden. Tryck till ordentligt runt om så att rötterna når kontakt med jorden och kan börja växa utåt. Vattnarikligt efter plantering så att jorden slammar till kring rötterna och luftfickor undviks. Liksom för träd bör inte buskar och perenner planteras för djupt.

Barrotade busk- och häckplantor mår bra av att sättas i en hink med vatten, gärna uppslammad med lera en stund innan plantering. Det ger rötterna god kontakt med den nya jorden vilket minskar risken för en misslyckad etablering. Det kan vara en fördel att ansa rötterna med en sekatör för att få ett jämnt rotsystem. Det är extra viktigt att vattna på nyplanterade, barrotade växter så att jorden får kontakt med rötterna och att luftfickor undviks.


Trädstöd

Det finns många olika sätt att binda upp nyplanterade träd, både ovan- och underjordiska. De ovanjordiska trädstöden är dominerande. Som uppbindningsband bör naturmaterial väljas. Vi rekommenderar juteband (5–6 cm brett) som naturligt nöts och går av efter 1–2 säsonger och riskerar så ledes inte att strypa trädet om det glöms bort. Det går även att använda sig av kokosrep, som är något hållbarare än juteband. Vid användning av kokosrep är det viktigt att se till att det inte skaver på barken om trädet svajar. Kokosrepet kan vara ett bättre alternativ i vindutsatta lägen. Bilbälten och plast- eller gummiband bör i möjligaste mån uteslutas. Binds det med plast eller gummiband är det viktigt att dessa lossas så fort trädet har vuxit fast. Trädet har vuxit fast då det kan böjas utan att marken lyfts.

Uppbindningens omfattning och höjd beror på trädets storlek och artens beskaffenhet. Förankrande trädstöd används för träd med tillräckligt stark stam för att själv bära upp sin krona och där rotklumpen endast behöver stabiliseras. Ett så kallat stödjande trädstöd med förankring högre upp på stammen används för träd som ännu inte utvecklat tillräckligt stark stam för att hålla kronan upprätt, såsom små allékvaliteter av arter som björk och pil.

Generellt rekommenderar vi tre störar för träd över 14–16, annars brukar två räcka. Undantag gäller dock där stödjande trädstöd används. Tänk på att fler stolpar även skapar ett gott påkörningsskydd, även om de kanske inte är nödvändiga för själva uppbindningen. Där bevattningspåsar skall användas kan dessa placeras runt trädstöd istället för runt stam. Detta är främst lämpligt vid plantering av större kvaliteter där flera påsar behövs.

Stolparna placeras utanför klumpen, minst 50 cm från stam. Slå ner stolparna i trädgropens terrass innan trädet placeras i gropen för att undvika skador på rotsystemet. För att stolparna skall stå stadigt rekommenderas att dessa slås ner minst 30 cm i terrassen. Används ett stödjande trädstöd skall huvudstolpen placeras mot den förhärskande vindriktningen.

Bind inte för högt upp utan tillåt vinden skapa viss rörelse i kronan, rotsystemet stimuleras av att kronan rör sig. Viktigt är dock att ingen rörelse tillåts i rotklumpen då detta medför att finrötter går av och att trädet får svårare att etablera sig. Vid förankrande trädstöd sätts banden på ca 80–100 cm höjd. Vid träd över 20–25 cm stamomkrets bör störarna stagas med träribbor. Vid stödjande trädstöd sätts det stödjande bandet ca 60–80 cm under kronan. Höjden varierar dock som nämnt ovan beroende på trädets kvalitet, artens beskaffenhet och vindintensitet. En liten kvalitet av exempelvis pil eller björk kan behöva bindas upp högre än 60 cm under kronan för att stå rakt.

Plantering och uppbindning av träd med förankrande trädstöd (bilder finns)
  1. Se till att jorden precis under klumpen är packad för att undvika att jorden sätter sig och trädet hamnar för lågt. (Obs! Endast mineraljord under klumpen).
  2. Slå ner stolparna i trädgropens terrass innan trädet pla­ceras i gropen. Stöden skall placeras utanför klumpen, minst 50 cm från trädets stam.
  3. Placera trädet i mitten av gropen och fyll upp med jord till 2/3 av klumpens höjd. Tryck till jorden med foten så att inga luftfickor uppstår.
  4. Vik ner ev stålnät och juteväv som omger klumpen. (Nätet ­rostar bort på några år, väven bryts ner på några månader).
  5. Fyll på med jord så att klumpen täcks.
  6. Tryck till jorden och gör en vall runt gropen som under­lättar vattning.
  7. Bind upp trädet enligt ovan. Gör detta innan vattning så att risken för kompakteringsskador minimeras.
  8. Vattna så att jorden blir så gott som vattenmättad och fyll på med mer jord om klumpen blir synlig.
  9. Installera ev. bevattningspåsar.
Plantering och uppbindning av träd med stödjande trädstöd (bilder finns)
  1. Se till att jorden precis under klumpen är packad för att undvika att jorden sätter sig och trädet hamnar för lågt. (Obs! Endast mineraljord under klumpen).
  2. Slå ner stolparna i trädgropens terrass innan trädet pla­ceras i gropen. Stöden skall placeras utanför klumpen, minst 50 cm från trädets stam. Det stödjande trädstödet skall placeras mot vindriktningen.
  3. Placera trädet i mitten av gropen och fyll upp med jord till 2/3 av klumpens höjd. Tryck till jorden med foten så att inga luftfickor uppstår.
  4. Vik ner ev stålnät och juteväv som omger klumpen. (Nätet ­rostar bort på några år, väven bryts ner på några månader).
  5. Fyll på med jord så att klumpen täcks.
  6. Tryck till jorden och gör en vall runt gropen som under­lättar vattning.
  7. Bind upp trädet enligt ovan. Den stödjande stolpen sätts mot vindriktningen. Bind ca 60–80 cm under kronans nedersta gren (beroende på art/kvalitet). Gör detta innan vattning så att risken för kompakteringsskador minimeras.
  8. Vattna så att jorden blir så gott som vattenmättad och fyll på med mer jord om klumpen blir synlig.
  9. Installera ev. bevattningspåsar.

Planteringstid

Företablerade växter i Air-Pot och RCC – Plantering av företablerade växter ger större flexibilitet gällande planteringstidpunkt jämfört med klumpade växter. Dessa kan planteras hela året så länge marken inte är frusen. Glöm inte att vattna ordentligt den första tiden efter plantering då företablerade växter har hela sitt rotsystem intakt vid leverans.

Barrot – Barrotade plantor bör planteras vår eller höst. Vårplantering kan göras från att tjälen har gått ur marken till att knopparna börjar slå ut. Kylförvarade växter går bra att plantera in i början av juni, men ju längre kylförvaring desto sämre vitalitet och höjd risk för svampangrepp. Höstsäsongen för barrotade växter brukar komma igång i början av oktober (beroende av art/sort) och sträcker sig fram tills marken är tjälad. För släktena Betula, Carpinus, Crataegus, Fagus, Populus och Salix gäller vårplantering eller sen höstplantering. Generellt brukar tumregeln vara efter den 15/11. Barrotade barrväxter (gäller häckkvaliteter) planteras bäst under våren så länge skotten ej börjat slå ut.

Rotklump (K) – Växter odlade med rotklump kan vårplanteras från att tjälen har gått ur marken till att växten börjar vegetera. Planteringstiden kan dras ut på någon vecka jämfört med barrotat. Höstsäsongen för klumpade växter brukar komma igång i början av oktober (beroende av art/sort) och sträcker sig fram tills marken blir tjälad. För barrväxter gäller vårplantering eller tidig höstplantering, ej senare än slutet av oktober i södra Sverige, slutet av september i mellersta Sverige och mitten av augusti till mitten av september i norra Sverige. Detta eftersom rotsystemet då har möjlighet att hinna nå ut i den befintliga jorden och säkra vattenupptagning innan vintern.

Krukodlade (C) – Träd, buskar och barrväxter odlade i container kan planteras hela året så länge det inte är tjäle i marken. Var alltid noga med att kontrollera så att inget rotsnurr hunnit uppstå i krukan. Skulle så vara fallet bör rötterna som går runt skäras av på 3–4 ställen för att stimulera nya rötter att växa utåt. Rotsnurr av grövre förvedade rötter får ej förekomma!  Växter med köttiga rötter, såsom Catalpa, Juglans, Lirio dendron och Magnolia gynnas av vårplantering, likaså växter som planteras nära härdighetsgränsen.

Root Control Bag (RCB) – Växter odlade i RCB kan, liksom de krukodlade växterna planteras under hela säsongen så länge inte marken är tjälad. Glöm inte att ta bort påsen och vattna ordentligt den första tiden, då RCB-odlade växter har mer än 80 % av rotsystemet intakt vid leverans.

Perenner – Perenner odlas vanligtvis i kruka och kan planteras under hela säsongen, men bör inte planteras för sent på hösten. Ungefär samma tider gäller som för klumpade barrväxter. Vid sen höstplantering riskerar plantan att frysa och pressas upp ur marken om den inte har hunnit rota fast ordentligt. När våren sedan kommer är risken stor att den uppfrusna rotklumpen torkar ut. Vid höstplantering av perenner har de ofta börjat inta höstutseende varför du inte ska vänta dig en vacker höstblomning. Det får du däremot nästkommande säsong.


Etableringsskötsel

Nyplanterade växter behöver mycket skötsel i början. De två första åren är ganska arbetsintensiva, men det betalar sig på lång sikt.

År 1

Bevattning – Här gäller sunt förnuft. Att sätta upp generella tidpunkter för när planteringsytor skall vattnas är som att styra någon till att gå ut och sola varje torsdag oavsett väder. Vid varmt och torrt väder kan vatten behövas mer än en gång i veckan, medan det vid kallare och fuktigare väderlek kanske bara behöver vattnas några gånger per säsong. Det viktiga är att kontrollera att jorden hålls fuktig. Kontrollera bevattningsbehovet en gång i veckan och vidta de åtgärder som behövs. Vattna hellre lite vid flera till fällen än mycket vid få tillfällen, men se dock till att vattnet tränger ner ordentligt vid varje vattning. 25 liter per kvm innebär en nederbördsmängd motsvarande 25 mm vilket brukar räcka ca 1 vecka vid normal väderlek. Större träd kan dock behöva betydligt mer vatten. Olika jordar behöver olika mycket vatten. En väldränerad jord måste vattnas oftare än en dåligt dränerad. På den senare finns risk att växten dränks om vattnet blir stående. På dåligt dränerade jordar kan det istället vara bra att antingen dränera växtbädden eller att plantera på upphöjd växtbädd. Det är självklart även att buskar och perenner vattnas ordentligt under etableringsfasen.

Ogräs – Ogräsbekämpning är av största vikt under växtens etablering, varför det är viktigt att hålla återkommande kontroller åtminstone varannan vecka. Ogräset stjäl vatten och näring och om det inte bekämpas i tid blir det ofta mycket svårbekämpat och kan till och med kväva växten. Var extra vaksam på rotogräs som åkerfräken, tistlar och kvickrot. Var dock mycket återhållsam med kemisk bekämpning i närheten av nyplanterade växter. Ett alternativ är att hålla nere ogräset med en vattengenomsläpplig väv t ex mypexväv eller med hjälp av barkflis. Plantering av marktäckande buskar eller perenner kring trädstammar hjälper även till att hålla nere ogrästrycket. Dock konkurrerar dessa om resurser under etableringstiden. Se därför till att det finns tillräckligt med vatten och näring för både marktäckare och träd. Perennytor sluter sig snabbt men är sårbara för ogräsangrepp under den första växtsäsongen. Kontrollera ytans status varje vecka och vidtag därefter åtgärder.

Gödsling – Gödsling behöver i regel inte utföras under det första året om jorden är ordentligt grundgödslad. Är du osäker på näringsstatusen kan långtidsverkande gödsel med fördel användas i planteringsgropen i samband med planteringen för att tillgodose näringstillgången under 1:a etableringsåret. Gödsla enligt rekommendation på förpackningen.

Beskärning – Beskärning skall inte vara nödvändig under den första säsongen. Låt trädet växa en säsong innan några större ingrepp utförs. Felväxande grenar och eventuella dubbeltoppar bör dock avlägsnas vid planterings tillfället. Buskar bör inte beskäras under de första åren. För häckplantor i mindre storlekar är det däremot viktigt med etableringsbeskärning för att få en tät häck ända nerifrån. Nedskärningen bör göras en säsong efter planteringen, på våren. (Gäller ej Carpinus och Fagus, som ska toppas först vid slutlig höjd.) Kontrollera att uppbindningen av träd är hel och fungerande.

År 2

Bevattning – För vattningen gäller samma noggranna, veckovisa kontroll som under år 1 och åtgärder därefter.

Ogräs – Även ogräsbekämpningen bör fortsätta med veckovisa kontroller. Vårplanterade perennytor har som regel börjat sluta sig, men kontrollen bör fortsätta så att ogräs inte kan få fäste. Planterade buskytor skall fortsättningsvis hållas under uppsikt varannan vecka.

Gödsling – Andra året bör ytorna gödslas precis i början på växtsäsongen. Använd ett långtidsverkande fullgödselmedel och följ anvisningen på förpackningen, viktigt att kornen myllas ner ordentligt i jorden. Används vanligt fullgödsel typ NPK är det viktigt att inte gödsla för sent, en bra generell regel är att kväve ej ska ges efter midsommar med tanke på risken för sen avmognad. Välbrunnen kogödsel är ett mycket bra komplement eller alternativ till ovanstående då det gynnar mikrolivet. Lägg ut ca 5 cm.

Beskärning – Nu är växten redo för eventuell beskärning. Barrotade häckplantor som planterades förra våren kan behöva skäras ner hårt för att förgrena sig bra. (Ej Carpinus och Fagus). Höstplanterade häckplantor skall beskäras nästa säsong. När det gäller träd bör du vara vaksam på om uppbyggnadsbeskärning är nödvändig, dvs eventuella dubbeltoppar och felriktade grenar. Kontrollera att uppbindningen av trädet är hel och fungerande, eventuellt kan uppbindningen tas bort om trädet är etablerat och står stadigt.

År 3

Nu kan du generellt dra ner på skötselåtgärderna ordentligt. Vattning behövs som regel bara under torra perioder och buskplanteringar ska ha slutit sig. Det är ändå viktigt att 1–2 gånger i månaden kontrollera så att inget ogräs håller på att få fäste. Gödslingen utförs som under år 2. Det är dock fortfarande viktigt att uppbyggnadsbeskärningen efterföljs. Gör rutinmässiga kontroller och ingrepp så att sårytornas storlek minimeras. Sårytor från 5–7 cm och uppåt riskerar att bli inkörsportar för röta och svampsjukdomar. Perennytor måste ses över var 14:e dag! Häck som planterades på hösten år 1 skall nu skäras ner för att förgrena sig ordentligt (artspecifikt). Uppbindning av träd bör nu som regel tas bort då de ofta gör mer skada än nytta.


Vattenkonkurrenter (bilder finns)

Nyplanterade växter är mer beroende av tillfört vatten än etablerade växter. Att låta gräset växa ända in till stammen på nyplanterade träd är ofta förödande för trädets etablering. Klippt gräs är trädets värsta vattenkonkurrent. Ett betydligt bättre alternativ är då att täcka marken med lågväxande buskar eller marktäckande perenner. Allra minst konkurrens ger dock öppen jord. Optimalt är om möjlighet finns att etablera trädet i öppen jord eller med hjälp av barkflis under de första säsongerna för att där efterplantera marktäckande vegetation.


Beskärning

Uppbyggnadsbeskärning är av största vikt för att minimera framtida skötselkostnader. Träd med naturligt genomgående stam har mindre beskärningsbehov än träd som tenderar att bilda tidigt förgrenad krona, så som ek. Även rakstammade träd kan behöva en översyn med jämna mellanrum där konkurrerande och fel växande grenar avlägsnas. Vänta inte för länge med uppstamningen då stora snittytor (över 5 cm) är inkörsportar för både sjukdomar och svampangrepp. Generellt bör ingen beskärning utföras förrän trädet är etablerat. Träd med extremt långa årsskott kan dock behöva beskäras redan vid planteringen för att få en bättre balans i kronan. Likaså skall dubbeltoppar, skadade och felväxande grenar avlägsnas innan plantering. Det är ofta bara ett par sekatörklipp vid plantering, men kan orsaka stora kostnader längre fram om det inte görs. Häckplantor i mindre storlekar skall beskäras hårt en säsong efter plantering för att förgrena sig och lägga grunden till en tät och fin häck. Buskar bör sällan beskäras under de första åren men vissa sorter kan med tiden bli risiga och bör föryngras med jämna mellanrum. En del tål total nedskärning, något som i större planteringar kan göras med slåttermaskin. Andra bör gallras genom borttagning av de äldsta grenarna vart annat till vart tredje år.


Slitage

Vilket slitage växtmaterialet utsätts för beror självklart på i vilken miljö det planterats i. På skolgårdar och liknande utsätts växtmaterialet för en god del slitage jämfört med om det planterats i en lugn parkmiljö. Det finns många sätt att skydda växterna från detta slitage, men i skolmiljöer gäller främst att välja material som tål lek. Att välja större kvaliteter, som stamomkrets 20–25, gör att träden generellt tål mer slitage, att stammarna inte bryts av lika lätt och att grenarna är så pass kraftiga att de klarar en del belastning. En stamhöjd på 230 cm gör träden svårare att klättra upp i. Trädgaller av järn skyddar stammen mot påkörning och fastlåsta cyklar, men måste tas bort innan trädet riskerar att växa in i det.


Härdighet (bilder finns)

De härdighetsangivelser som anges i vår katalog baseras på Riksförbundet Svensk Trädgårds zonkarta.

Härdigheten ger en uppfattning om en växts möjliga utbredning, men zonerna är inte fasta och det finns stora variationer inom varje geografisk odlingszon. Det beror bl.a. på jordens beskaffenhet. En väl dränerad jord gör zonen bättre, medan tung, kompakterad och kall jord kan försämra zonen. I våra tätorter med mycket värmelagrande stenmaterial och läckande värme från om – givande infrastruktur kan zonen vara både en och två zoner bättre än vad som anges på zonkartan. Du kan själv påverka zonen genom att t ex plantera i upphöjda bäddar som värms upp snabbare på våren och blir mer dränerade än omgivande mark. Häckar och buskage hjälper till att förbättra zonen genom att de skapar lä. Ofta kan ganska exotiska växter odlas i en stads centrala delar. Bygg dock stommen med ordentligt härdiga träd och buskar. Att plantera en allé med ett träd som är precis på sin nordgräns är vanskligt då det stör intrycket mycket om ett träd skulle gå ut. Lägg gärna till en odlingszon på dina stomväxter för att vara säker på att de klarar av de riktigt kalla vintrar som förr eller senare dyker upp.